1 °C i alla enheter
Värdena följer omvandlaren ovan. Välj en rad för att öppna den detaljerade sidan för den omvandlingen.
- Fahrenheit33,8 °F
- Kelvin274,15 K
- Rankine493,47 °R
- Réaumur0,8 °Ré
Populära omvandlingar
2 parCelsius ↔ Fahrenheit
C ↔ F
Celsius ↔ Kelvin
C ↔ K
Enhetsordlista
3 enheter- Celsius °C
- Celsiusskalan är en av de vanligaste temperaturangivelserna i vardagslivet och tekniken.
- Celsiusskalan uppfanns 1742 av den svenske astronomen Anders Celsius -- men intressant nog var hans ursprungliga skala tvärtom mot dagens: 0 grader angav vattnets kokpunkt, och 100 grader dess fryspunkt. Skalan vändes 1743 av den franske fysikern Jean-Pierre Christin (i konstruktionen av 'Lyontermometern') till dagens ordning med 0 °C som fryspunkt och 100 °C som kokpunkt; den svenske botanikern Carl Linné gjorde samma vändning oberoende 1744 för sin egen växthustermometer. Skalan kallades länge 'centigrad'; 1948 ändrade Internationella kommittén för mått och vikt officiellt namnet till 'Celsiusgrad', dels för att hedra Celsius minne, dels för att undvika sammanblandning med 'centigrad' som i vissa språk också betyder en hundradels vinkelgrad.
- Användning: Väderrapportering, HVAC, processövervakning och vardagliga temperaturvärden
- Fahrenheit °F
- Fahrenheit är en temperaturskala som särskilt är vanlig i USA.
- Fahrenheitskalan utvecklades 1724 av den i Polen födda, nederländska fysikern Daniel Gabriel Fahrenheit. Han satte nollpunkten till den kallaste temperatur där en blandning av is, vatten och ammoniumklorid (eller havssalt) stabiliserades; 32 grader motsvarade rent vattens fryspunkt, och 96 grader (enligt hans egen mätning) mänsklig kroppstemperatur. Fahrenheit hade fått en finare, bråkdelsfri indelning genom att multiplicera den tidigare Rømer-skalans värden med 4. Åren 1776-77 standardiserade en kommitté inom Royal Society, under ledning av Henry Cavendish, skalan och fastställde vattnets fryspunkt till exakt 32 °F och kokpunkt till exakt 212 °F -- denna korrigering ledde till att normal kroppstemperatur hamnade på det värde vi känner idag, 98,6 °F.
- Användning: Amerikanska väderdata, inomhustemperaturer och vissa tekniska kataloger
- Kelvin K
- Kelvin är SI:s grundenhet för temperatur och representerar den absoluta temperaturskalan.
- Grunden till Kelvinskalan lades 1848 av den skotske fysikern William Thomson (som senare fick titeln Lord Kelvin); i sin uppsats 'On an Absolute Thermometric Scale' beräknade han, med hjälp av ideala gasers värmeutvidgningskoefficient, att den absoluta nollpunkten låg vid cirka -273 °C -- förbluffande nära dagens värde -273,15 °C. År 1854 arbetade han tillsammans med James Prescott Joule för att göra skalan mer praktisk och förenlig med lufttermometrar. Enheten formaliserades 1954 vid den 10:e Generalkonferensen för mått och vikt, genom att vattnets trippelpunkt definierades till exakt 273,16 K; 1967/68 gav den 13:e konferensen enheten namnet 'kelvin'. År 2019 ändrades definitionen ännu mer grundläggande: kelvin bygger nu inte på vattnets trippelpunkt, utan direkt på Boltzmanns konstant (fastslagen till 1,380649 × 10⁻²³ J/K).
- Användning: Termodynamik, vetenskapliga beräkningar och analyser som kräver absolut temperatur
Detaljerad information om temperatur
Temperatur är en grundläggande fysikalisk storhet kopplad till den genomsnittliga kinetiska energin hos partiklarna i ett ämne, och uttrycker hur 'varmt' eller 'kallt' det ämnet är. I det Internationella Enhetssystemet är temperaturens grundenhet kelvin.
I vardagslivet är Celsius- och Fahrenheitskalorna mest använda; inom vetenskapligt arbete används kelvin, i vissa tekniska beräkningar Rankine, och i historiska texter kan Réaumur förekomma. Till skillnad från många andra fysikaliska storheter kräver temperaturomvandling mellan enheter inte bara multiplikation, utan även addition eller subtraktion.
- Fysikalisk storhet
- Temperatur (termodynamisk temperatur)
- Dimensionssymbol
- [Θ]
- SI-grundenhet
- Kelvin
- Symbol för SI-enhet
- K
- Absoluta nollpunkten
- 0 K = -273,15 °C = -459,67 °F
Vad är temperatur?
Temperatur är en storhet direkt kopplad till den genomsnittliga kinetiska (rörelse-)energin hos atomerna och molekylerna som utgör ett ämne. Ju snabbare partiklarna rör sig, desto 'varmare' anses ämnet vara.
Temperatur är en av de sju grundstorheterna i det Internationella Enhetssystemet och representeras, som termodynamisk temperatur, med symbolen Θ (theta). Till skillnad från många andra storheter (som längd eller massa) är den inte en direkt additiv storhet -- att föra två kroppar i kontakt adderar inte deras temperaturer, utan för dem mot en jämvikt.
SI-enheten för temperatur: kelvin
Kelvin är SI:s grundenhet för temperatur och representeras med symbolen K (utan gradtecken, skrivs helt enkelt 'K'). Kelvinskalan tar den absoluta nollpunkten (den teoretiskt lägsta möjliga temperaturen) som utgångspunkt (0 K).
Sedan SI-revideringen 2019 definieras kelvin inte längre utifrån vattnets trippelpunkt, utan utifrån det fastslagna numeriska värdet för Boltzmanns konstant (k). Detta säkerställer att temperaturenheten bygger på en universell konstant och inte på ett fysiskt referensämne.
Varför är temperaturomvandling inte en enkel multiplikation?
För storheter som längd eller massa sker enhetsomvandling bara med en multiplikationsfaktor (till exempel meter-centimeter). För temperatur kräver omvandlingen, eftersom Celsius-, Fahrenheit- och Kelvinskalorna har olika 'nollpunkter', både multiplikation och addition eller subtraktion.
För att till exempel gå från Celsius till Fahrenheit multipliceras värdet först med 9/5 och sedan adderas 32: °F = (°C × 9/5) + 32. Därför är temperatur, matematiskt sett, den enda vanliga fysikaliska storheten med ett 'affint' (linjärt, men inte genom origo) omvandlingssamband.
Celsiusskalan
Celsiusskalan utvecklades 1742 av den svenske astronomen Anders Celsius och definierar vattnets fryspunkt vid 0 °C och kokpunkt (vid ett tryck av en atmosfär) vid 100 °C. Det är ett praktiskt referenssystem som gör det lättare att första skalan i vardagslivet.
Celsius är den mest använda temperaturskalan i världen, både inom vetenskapligt arbete och i den dagliga väderinformationen i de flesta länder; ett fåtal länder, som USA, föredrar fortfarande Fahrenheit i vardagsbruk.
Fahrenheitskalan
Fahrenheitskalan utvecklades 1724 av den tyske fysikern Daniel Gabriel Fahrenheit. På denna skala är vattnets fryspunkt 32 °F och kokpunkt 212 °F -- ett exakt intervall på 180 grader mellan frysning och kokning.
Fahrenheit används fortfarande idag för dagliga temperaturmätningar i ett fåtal länder, främst USA; inom vetenskapligt arbete världen över har den till stor del fått ge vika för Celsius och Kelvin.
Rankine och Réaumur: mindre kända skalor
Rankine är en absolut temperaturskala som använder enheter av samma storlek som Fahrenheitgrader, men tar den absoluta nollpunkten som 0 °R; vattnets fryspunkt ligger vid 491,67 °R. Den föredras framför Kelvin i vissa termodynamiska tekniska beräkningar i USA.
Réaumurskalan utvecklades på 1700-talet av den franske vetenskapsmannen Rene Réaumur; den fastställer vattnets fryspunkt till 0 °Ré och kokpunkt till 80 °Ré. Även om den idag praktiskt taget inte används, kan den fortfarande hittas som historisk referens i vissa europeiska länder (särskilt i vissa traditionella ryska recept).
Vad betyder den absoluta nollpunkten?
Den absoluta nollpunkten (0 kelvin, -273,15 °C, -459,67 °F) är den teoretiska temperatur vid vilken partiklar, i klassisk mening, har den lägsta möjliga kinetiska energin. Enligt kvantmekaniken står partiklar inte helt stilla ens vid den absoluta nollpunkten (nollpunktsenergi), men i klassisk mening kan ingen lägre temperatur definieras.
I laboratoriet har man uppnått temperaturer extremt nära den absoluta nollpunkten (i storleksordningen mikrokelvin, till och med nanokelvin), men enligt termodynamikens tredje huvudsats är det omöjligt att exakt nå den absoluta nollpunkten i ett ändligt antal steg.
Hur mäts temperatur?
För att mäta temperatur används olika tekniker: kvicksilver- eller alkoholtermometrar, digitala termometrar, termoelement, motståndstermometrar (RTD) och infrarödtermometrar (beröringsfria). Var och en är lämpad för ett olika temperaturintervall och precisionsnivå.
Termoelement används i stor utsträckning inom industrin eftersom de kan fungera över ett mycket brett temperaturintervall (ibland från -200 °C till +2000 °C); de beräknar temperaturen utifrån spänningsskillnaden som uppstår vid sammanfogningen av två olika metaller.
Jämförelsetabell för enheter
| Enhet | Symbol | SI-motsvarighet | System | Vanlig användning |
|---|---|---|---|---|
| Kelvin | K | Grundenhet | SI | Vetenskapliga och termodynamiska beräkningar |
| Celsius | °C | K = °C + 273,15 | Metriskt (vardagsbruk) | Meteorologi, vardagsliv, vetenskap |
| Fahrenheit | °F | °F = (°C × 9/5) + 32 | USA | Daglig meteorologi i USA |
| Rankine | °R | °R = (°C + 273,15) × 9/5 | USA (teknik) | Termodynamiska tekniska beräkningar |
| Réaumur | °Ré | °Ré = °C × 4/5 | Historiskt (Europa) | Historiska texter, traditionella recept |